Har inte hunnit skrivit om 11 sept i år, om mina tankar jag har. Hittade en artikel för några år sen som lyder '' idag skäms Chile över sitt 11 september''. Som kanske inte många vet så är 11 september Chiles 11 september. Kommer alltid vara, vara hos mig iaf. Jag blev så himla arg och frustrerad när jag går in på tex Aftonbladet och ser inte en ända artikel om det. Bara 11 sept som hände för några år sen. USA tog vårt 11 sep och har använt denna dag för att besegra terrorism, USA tog vårt 11 sep men inte bara det. De tog mitt land. Lite ironisk att de vill besegra terrorism efter allt de har gjort mot oss, mot min familj. USA som borde kallas för terrorismens mecka. Alla är nog inte med mig här...
Anledningen till att jag berättar detta, känner så här. Det är för att jag har hört allt. Allt som ni inte kan tänka er, det har jag hört. Denna våldtäckt Pinochet kom med 1973, detta som satte demokrati och mänskliga rättigheten ur spel. Allt detta har min familj fått vara med om. När jag gick runt torget '' la Moneda'' och tittade upp på Salavdor Allende statyn så bad jag( Jag är inte troende), jag bad för min mamma, för min familj, även för min pappa, för att de har lyckats med att jag har blivit den jag är idag.
Det är ett mirakel att min familj va på väg till fotbollstadion ( där de genomförde sin tortyr) för att aldrig återvända, aldrig kom så långt. Tyvärr råkade en som står mig nära hamna där, hans familj har sjukhusräkningar som man inte kan tänka sig. Vi kallar honom för bulten, för det är precis vad han har från topp till tå, skruvar.
nine-eleven- 11 september är vår dag. Inte terroristerna vid namnet USA!
De som var med, och överlevde, glömmer aldrig.
Inte jag heller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar